|
1920-talet
Fredagen den 20 januari 1922 hölls ett möte i
fiskeläget Borstahusen. På mötet beslutades att bilda en brottarklubb. Så
föddes Brottarklubben Atleten. BK Atletens förste ordförande hette Tage Hägg
och var en av de som på mötet klubbade igenom förslaget. Efter bara tre års
verksamhet hade man skaffat sådan bredd att man skickade inte mindre än åtta
brottare till 1925 års juniormästerskapsbrottningar i Malmö.
Tidigt på 1920-talet hade även fotbollen fått fäste i Borstahusen. Ett gäng
hade själv gjort en fotbollsplan vid Alfreds badhus. De röjde marken, sådde
gräs, timrade till stolpar och tillverkade nät. Allting gjorde de för egen
hand. De bildade sedan en klubb, Borstahusens BK hade bildats.
1930-talet
Efter ett par ekonomiskt hårda år fick BK Atleten en ny
styrelse 1931, och med den nya styrelsen fick klubben nytt liv. Sture Persson
placerade sig på andra plats i fjäderviktsklassen på junior-DM både 1934 och
1936. Efter ett par års tränande kände man sig så starka att man begärde inträde
i Skåneserien. BK Atletens "sjua" var 1939 så framgångsrik, att man vann div.
III. Man var under denna period så populära att matcherna hölls i
Godtemplarsalen i Borstahusen och en del matcher avgjorde man t.o.m. inne på
Folkets Hus i Landskrona.
När det gällde fotbollen var det dock lite si och så med
kontinuiteten under denna tid. Klubbnamn som Borstahusens BK och Borstahusens IF
existerade. En stor fotbollsprofil i Landskrona, Claes Munk af Rosenschöld var
målvakt i Borstahusen under denna period. Han var med om att 1938 vinna
Småklubbarnas Landskronamästerskap efter vinst mot Landskrona AIK i finalen med
3-0. En del "pågalag" med namn som Hellas och Hermes existerade också under
slutet av 30-talet början 40-talet, dessa slukades dock senare upp av
Borstahusens BK.
Våren 1941 nådde BK Atleten som förening sin största
framgång då man blev seriesegrare i div II. Samma år tog föreningen även sin
största enskilda merit då Karl Andersson blev svensk juniormästare i mellanvikt
som avgjordes i Enköping. Tisdagen den 13 oktober 1942 samlades de gamla
medlemmarna ur Borstahusens IF för att försöka blåsa nytt liv i fotbollen ute i
fiskesamhället. Mötet beslutade att en förening för idrott skulle bildas.
Föreningens namn blev Borstahusens Bollklubb. Vid årsmötet den 10 januari 1943
tog man också beslutet att söka inträde i idrottsföreningarnas Riksförbund samt
i Svenska Fotbollsförbundet. Att fotbollen stod på modet i Borstahusen 1942
underströk inte minst en match, som spelades på idrottsplatsen i "lejet" den 18
juli. Då möttes nämligen Brottarklubben Atleten och Borstahusens Bollklubb, ett
äkta lokalderby alltså. Det visade sig att Bollklubben hade lite bättre förstånd
på det här med fotboll. BBK segrade med 3-1. 1944 var första året då BBK kunde redovisa pojklagsfotboll i sin verksamhet.
Brottningen var till början kärnområdet för BK Atleten,
men senare skulle även både en fotbollssektion och en bordtennissektion bildas. 1946 invigdes den nyrenoverade
fotbollsplanen invid Alfreds badhus, en befriande spark från Öresund. Tillkommit
hade också en nybyggd omklädningspaviljong, som uppförts söder om plan. Totalt
hade staden investerat 28.000:- i den nya anläggningen. När BK Atleten höll sitt årsmöte den 6 januari 1947 kom frågan upp om det
inte var dags för en sammanslagning av de bägge klubbarna. Anledningen var att
man ansåg att man lättare skulle kunna locka ungdomarna i Borstahusen att börja
idrotta. Styrelsen fick i uppdrag att skriva till Borstahusens BK. Efter
överläggningar hölls ett möte med de bägge föreningarnas medlemmar. Ett 60-tal
medlemmar hade sökt sig till mötet. En stund senare fanns inte BK Atleten eller
Borstahusens BK längre, man hade enats om en sammanslagning. Det som kvarstod
var att besluta om namnvalet. Brottarna tyckte att de skulle heta Atleten
eftersom det var den äldsta, BBK:arna tyckte att Borstahusen visade varifrån de
kom. Men efter första omröstningen var det ännu ej bestämt eftersom denna
slutade exakt lika. Atleten anhängarna lyckades i pausen värva över Tage "Gurra"
Berg eftersom han även var medlem i Atleten och i den andra omröstningen röstade
han för Atleten. På så sätt segrade Atleten, Idrottsklubben Atleten. 1947 var
också sista året Atleten hade en klubbåtta i brottning i aktion, därefter var
det endast individuella tävlingar som gällde p.g.a. bristen av bredd i klubben.
Info kommer
|
|